Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Prefektbrev april 2024

Ansökningstider och kompetensförsörjningsplaner

Det är den tiden på året då många precis har skickat in ansökningar till Vetenskapsrådet eller Formas. Tack för det! De här anslagen är viktiga för att få institutionens ekonomi att gå runt. Det är även den tid på året då vi ska äska nya lärartjänster hos fakulteterna. Det är alltså på alla sätt en tid att planera för förnyelse. 

Vår verksamhet är i hög grad beroende av externa medel, det gäller också för nya lärartjänster. De två sakerna hänger alltså samman. Frågan är om vi på sikt klarar av att ha fortsatt hög externfinansiering även av fasta lärartjänster, utan att stressa sönder våra lärargrupper? Det är förvisso både sunt och roligt att med jämna mellanrum se över sin forskningsinriktning och planera nytt. Fast samtidigt kan detta ge upphov till negativa spiraler när vi inte lyckas lika väl. Och även när vi lyckas väl, är en evig ansökningscykel sällan bra. En oundviklig konsekvens blir ju att mycket tid tas från vårt huvuduppdrag, att bedriva sin forskning och undervisning. 

I konkurrensen om externa bidrag hävdar vi oss mycket väl, även om det förstås alltid kan bli bättre. Vår beviljandegrad för exempelvis VR-projektbidrag brukar ligga över genomsnittet i Sverige för teknik och naturvetenskap - med undantag för åren 2020 och 2022 då vår beviljandegrad låg någon procent under riksgenomsnittet. Övriga år ligger vi ibland väl över snittet. Så vi har redan hög kvalitet på våra projekt och forskare. Ändå kan inte alla få tilldelning. Kan vi bli mer strategiska i detta avseende? På längre sikt gäller det att ha en realistisk lärartäthet och det blir samtidigt ännu viktigare att anställa strategiskt. På kortare sikt behöver vi fortfarande få in ganska mycket extern finansiering. Därför behöver vi utveckla stödet till våra lärare i ansökningsprocesser och vid nomineringar. 

De här diskussionerna pågår kontinuerligt, både på avdelningarna och i institutionens forskningsnämnd. Nämnden arbetar just nu med med rekryteringsplaner och nomineringar. Kompetensförsörjningsplaner och vassare rekrytering är också återkommande teman vid möten med fakulteterna och de andra prefekterna. Kontentan är fortfarande att vi behöver blir färre men bättre och med större resurser för varje lärare. 

När nyrekryteringen minskar blir det ännu viktigare att rekrytera rätt och här har fysiska institutionen en stor fördel som har redan har en institutionsforskningsnämnd. Vi har redan byggt upp en process där vi, med full ämneskompetens, ska kunna göra rimliga prioriteringar och se till att våra lärarrekryteringar är väl genomtänkta, väl motiverade och ekonomiskt genomförbara. Det kommer inte att bli lätt, men vi är åtminstone väl rustade med vår nya institutionsforskningsnämnd.  Det är extra viktigt för oss på fysiska institutionen att ta dessa strategiska diskussioner om hur många vi bör vara, eftersom vår verksamhet är så forskningsintensiv. Därför skulle det inte fungera för oss att bara skala lärarstaben efter antalet studenter. 

Jag förväntar mig såklart inte att vi ska vara klara med alla diskussioner under våren. Dialogerna internt och med fakulteterna kommer att fortsätta. För tillfället håller jag tummarna för ett bra resultat i årets utlysningar!

Else Lytken

Prefekt